Foto: Magnus Nyman
- information om älgstammens utveckling genom systematisering av jägarnas observationer under älgjakten
Vad får man ut av älgobsen?
Älgobsen speglar förändringar i täthet, könskvot och kalvproduktion. Säkerheten i älgobs är beroende av antalet observationstimmar. För att ett område ska kunna ge tolkningsbara resultat behöver den sammanlagda observationstiden uppgå till minst 5 000 timmar. Således är det viktigt att alla jaktlag fortlöpande rapporterar sina observationer enligt anvisningarna.
Älgobsen visar stora variationer mellan områden och bör därför bara användas för jämförelser mellan år inom samma område.
Hur ska man tolka respektive sammanställning av älgobsen?
- Observationer per mantimme: Detta mått kan användas för att över tid studera utvecklingstrender på älgpopulationens täthet. Som alla tidsseriedata krävs flera punkter innan man kan se några trender.
- Kalv per vuxet hondjur: Anger förekomsten av kalv i förhållande till vuxna hondjur - under älgjaktens början. I områden med låg dödlighet före jakten följer detta mått grovt den verkliga reproduktionen. Även här krävs det en serie av år för att utläsa eventuella trender.
- Tjurandel: Uttrycker andelen tjurar av vuxna älgar som setts under observationsperioden.
Viktigt att ha i åtanke vid tolkning av älgobsen är att observerbarheten mellan olika kategorier älgar kan skilja sig åt . Det gör att t.ex den verkliga andelen tjur i en älgstam inte behöver överenstämma med tjurandelen enligt älgobs.
Under vilken period görs älgobs?
De sju första jaktdagarna under de första 30 dagarna av jakttiden på älg utgör obsperiod. Men om ert jaktlag t.ex bara jagar älg en dag så går det naturligtvis bra att lämna älgobs för bara det datumet.
Om en älg springer runt och observeras av flera personer i och utanför jaktlaget, blir det då inte en grov överskattning av antalet älgar?
Vi räknar observationer – inte antalet älgar. När det gäller uppskattningen av älgtätheten (obs/mantimme) korrigeras det av att alla jägares timmar i skogen summeras och det hela får en statistik styrka genom att miniminivån är 5000 timmar (innan man kan tolka resultaten från älgobsen).
Dessutom ger ju älgobsen värdefull information om ett områdes kalvproduktion (antalet kalvar per antalet hondjur) samt könsfördelning bland de vuxna djuren (tjurar av vuxna).
Älg- och björnobsen, har granskats vetenskapligt och och det är ingen tvekan om att informationen därifrån ger vägledning i förvaltningen av dessa viltstammar.
Det är väl ingen ide’ att rapportera älgobs om man inte sett några älgar?
Jo! Det är viktig information som absolut bör rapporteras. Anledningen är bl.a. att det bidrar till värdet obs/mantimme (se ovan).
Om man observerat en ko med tre (3) kalvar - hur fyller man i det?
Fyll i "ko med två kalvar" samt en "ensam kalv". Detta ekipage, kor med tre kalvar, har inte fått något eget fält på älgobs-blanketten eftersom det kräver utrymme och är en ovanlig observation.
Skall man slutrapportera efter att man registrerat älgobsen?
Nej, slutrapportering gäller bara avskjutning. Och innan man trycker på slutrapport skall man vara säker på att det är det slutliga jaktresultatet som är registrerat.
LÄS MER OM BL A ÄLGOBSENS HISTORIK OCH ANVÄNDNING
